söndag 8 mars 2009

Funderingar kring plastsyskon

Jag satt med min kloke, vackre, charmige och alltigenom underbare son kring det faktum att min nya kärlek innehåller ett antal kloka, vackra, charmiga och likaledes underbara barn…

- Å vad glad jag blir, jag har ju alltid önskat mig syskon. Sonen bubblar av glädje och de positiva sakerna radas upp som ett pärlband av glädje…

Så plötsligt stannar han upp…

- Men du pappa…

- Ja, svarar jag lite orolig över vad som skall komma.

baby äter blackberry - Den där tvååringen… kommer hon att äta upp mina leksaker? Jag har hört av mina klasskompisar att såna där små gör det…

Jag ser för min inre syn hur sonen är lite rädd att lilljäntan skall tugga i sig LEGObitar och knapra lite lätt i kanten på favoritspelet Amped3… Jag lugnar honom med att hon nog mest dricker välling och att man ju faktiskt kan lägga saker så att hon inte når dem…

Tysta funderar vi vidare – sonen lugnad, jag fylld av tillförsikt. Det känns skönt att vi båda ser framtiden an – en framtid fylld av

Glädje!

Kärlek!

Puss på er!

/Rev.D

disclaimer: flickan på bilden har överhuvudtaget inget med något att göra… googlade fram henne för att illustrera Sonens rädsla. Men visst ser hon lite skräckinjagande ut där hon gluffsar i sig en blackberry!

3 kommentarer:

Britt-Marie sa...

Såg en sjukhusserie häromdagen, där de behandlade en psykiskt sjuk patient som åt upp barbie-docks-huvuden och lämnade nakna kroppen kvar...hela tarmen var fylld med flickhuvuden med håret uppsatt i hästsvans...
Kändes absurt och det var det, men din son kan nog vara lugn, allt löser sig!

Gott att höra hur du tar dig an framtiden med goda vibbar och tankar...

Glad för din skull!
//BM

Kung av kosmoz sa...

Underbart kort och gott!

Britt-Marie sa...

Hallååå --- världen anropar...du har inte bloggat sen i mars????
Hur mår du? Sjuk? Kär? Mycket jobb?

Mizz your bloggings!
*kram*