Eftersom jag strävar efter "Father of the Year" utmärkelsen vid årets hem och skola-gala så har jag investerat i ett GuitarrHero World Tour till min son... (okej okej, jag erkänner - det var lite till mig också...)
Men iallafall...
Vi har spenderat helgen framför TV´n sonen och jag - förutom när jag jobbat lite...
Man blir vansinnig!!!
Jag kan spela lite gitarr, lite bas och lite trummor... i verkligheten alltså.
Gitarren och basen i spelet går att lära sig, handen går lite åt fel håll gentemot vad man är van vid från verkligheten, men det finns ändå nån slags känsla av att faktiskt spela på riktigt...
Jag ser förmodligen ut som en parkinssonpatient på speed i mina tappra försök att slå där de olika prickarna dyker upp... Medan Niklas lekande lätt slår pappa gång efter gång efter gång...
Så - efter några timmars spelande är jag less och säger: Nu vill jag inte spela trummor mer! Varpå sonen säger: men snälla pappa - du ser så rolig ut!
Tack för den!
Någon minut senare går jag på toaletten och sonen fortsätter spela själv... Plötsligt hör jag en upphetsad tioåring hojta: "pappa pappa - kom, det är såååå cooolt!!! Det är en sån där... flygplansfärja i spelet!
Jag hastar ut från toaletten och undrar om det är nåt slags rymdskepp sonen försöker beskriva... Kommer ut och får se ett hangarfartyg!
Logiken är obestridlig - den enda båt Sonen befunnit sig på är färjorna som går mellan Helsingborg och Helsingör. Och i ett ivrigt tillstånd gör man om svåra ord som hangarfartyg till något man hjälpligt kan relatera till när man är tio - en flygplansfärja!
Nu går jag och lägger mig - övertygad om att just jag välsignats med världens sötaste, smartaste och roligaste unge!
Rock on!
Rev.D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar